sofie sofie sofie

det har hänt ganska mycket sen jag skrev här sist..

jag vet inte riktigt hur jag ska skriva, allt låter så hemskt och fel,
vilket det iofs är också.. jag kan fortfarande inte förstå att det är sant.
sofie är borta.. alltså, poff, hej då, helt borta.. nej, det går inte
det går verkligen inte att få in det i huvudet, jag fattar inte och jag
vet att jag inte är den enda som känner såhär. det känns så himla
overkligt och jag önskar verkligen att det var ett skämt, men tyvärr
så är det inte så och det suger, det suger så jävla mycket.

och jag hatar mig själv för att ha blivit osams med helena
det hade kunnat ändra på så himla mycket så det finns inte..


jag vet inte vad jag ska skriva, det finns inte ord
jag mår så sjukt dåligt över det här, och jag var ändå inte sådär
jättejättetajt med sofie, men ändå betyder hon himla mycket för mig
hon är en såndär person man börjar gilla hur mycket som helst när man
ändå bara har spenderat några timmar med henne, helt underbar tjej
alltid så glad. gjorde alltid en så himla glad, bara man mötte henne på stan
så kom hon med störstaste leendet "nämen heeej!" och räddade dagen
hon var så sjukt fin, på alla sätt verkligen.
jag tycker så synd om hennes närmaste, jag kan inte tänka mig hur ni mår nu

sofie, du är så himla saknad av så många, kom tillbaka <3

and for the first time heaven seemed insane
cause heaven is to blame, for taking you away