Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta
jag har aldrig känt mig såhär ouppskattad, oduglig, värdelös skitsammauyounameit.
Jag säger ju det, man ska fan inte bry sig om folk. Förutom dom man verkligen vet uppskattar det.
För är det såhär det ska vara? Nej, det är det fan inte.
Jag är så sjukt besviken att jag inte ens vet vart jag ska ta vägen.
Vad kul att man är så högt värderad av den person man trodde sig vara viktig för, verkligen skitkul.
Orken att bry sig mer nu överhuvudtaget om det nu skulle vara så att det behövs,
den orken är helt borta så ha inga förväntningar.
Varför ge, när man inte får något tillbaks?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar